tisdag 15 augusti 2017

Dagens experiment: Italiensk mjukglass

Mjukglasstest i solskenet.
Experiment: Att undersöka vad italiensk mjukglass är för något samt identifiera skillnader mellan italiensk och svensk mjukglass. 


Bakgrund: Nyligen gick passerade jag ett ställe som sålde italiensk mjukglass. Vad är italiensk mjukglass, undrade jag som inte kunde påminna mig om att jag noterat denna sorts "gelato" vid mina besök i Italien. Det behövdes en noggrann undersökning vid ett lämpligt glasställe.

Hypotes: Arbetshypotesen var att det inte fanns någon smakskillnad, att det egentligen enbart handlar om marknadsföring.

Metod: Kvalitativ metod bestående av mini-intervju samt konsumenttest. I efterhand gjordes även en internetsökning med sökorden "italiensk mjukglass".

Händelseförlopp: Jag återvände till cafét med den utlovade italienska mjukglassen. Innan jag beställde frågade jag personalen vad som gjorde mjukglassen italiensk. Svaret jag fick var något diffust, något om att det var ett italienskt företag och att den (eventuellt?) var gjord i Italien. På följdfrågan vad som skiljde den italienska och den svenska mjukglassen lämnade personen över till sin kollega som enligt uppgift skulle ha mer erfarenhet. Kollegan med mer erfarenhet visste inte alls.

Efter att expertkunskapen inhämtas var det dags för att utföra ett smaktest. En glass i våffla utan strössel (för att undvika kontamination av smaker) inhandlades till en summa av 38 riksdaler. Glassen avnjöts sedan i solskenet.

Resultat: Den okulära besiktningen påvisade en viss gulare nyans än annan mjukglass jag ätit. Storleken var som en normalstor mjukglass samt hade samma form och utseende. Glassen toppades av ett geléhallon, något jag observerat att andra glasscaféer i Stockholm tillfört glassar. Smaken av själva glassen var möjligen något gräddigare än konkurrenterna Sia och GB. Våffelstruten smakade som en vanlig våffelstrut. Liksom glass gör i solsken smälte även denna ganska snabbt (jag uppskattar att förtäringspromenaden var cirka 400 meter).

I internetundersökningen framkom inget som stärkte påståendet att Italien har en särskild slags mjukglass utan att det snarare handlar om ett företag som gör mjukglassmix som påstås vara "italiensk".

Kommentar: Min samlade bedömning är att italiensk mjukglass i princip är som vanlig mjukglass fast med viss smak- och färgskillnad. Eftersom informationen från cafébiträdena var bristfällig och jag inte heller haft tillgång till någon innehållsförteckning kan jag inte utesluta att det finns viss felmarginal i slutresultatet. Gällande priset tycker jag nog att ett lagom pris för en glass i våffla ligger på 25-30 kronor, om det inte är hemmagräddad våffla - vilket inte var fallet denna gång. Glassen var förvisso god och jag kan rekommendera den utifrån dess smak (nej, all mjukglass smakar inte likadant).

måndag 14 augusti 2017

Det mystiska tvättstugerummet

Inventerade en kompis tvättstuga (vad gör man annars en vanlig måndagskväll?) och fann ett mystiskt extrarum. Först trodde jag att det var ett torkrum, men nej, snarare ett strykrum. Men ett helt rum för en strykbräda, en stol och en spegel?
 Jag tycker då att ytan skulle kunna användas något mer effektivt. Fast kanske är det ett meditationsrum i väntan på att tvättmaskinen ska sluta snurra och på att de våta kläderna torkat?
Eller ett aggressionsrum. Någon verkar ha fått ett raseriutbrott. Men vem och varför?

lördag 5 augusti 2017

Mariefred och imponerande Gripsholms slott

Vid det här laget har nog de flesta av er anat att jag är en slotts-nörd. Jag verkligen älskar att besöka gamla slott. Ju äldre desto bättre. Sanningen att säga så åkte jag till Mariefred av två anledningar: 1. Gripsholms slott. 2. Det uppstoppade lejonet som finns på Gripsholms slott.
Mariefred.
Jag var barnsligt uppspelt på väg hit. Det skulle lätt kunna sluta i en stor besvikelse, men det var snarare tvärtom. Jag hade ingen aning vad som väntade (förutom lejonet). Gripsholms slott var större än vad jag föreställde mig, dessutom höll det pampig klass i stil med flera brittiska slott jag besökt. Det överträffade nog alla andra slott jag hittills besökt i Sverige. Till och med Malmöhus, som är en av mina personliga favoriter, framstod som litet och naket. Jag tog väldigt många mobilbilder men har ansträngt mig att bara visa några. Resten får ni ju faktiskt upptäcka själva när ni åker dit. ;-)
Gripsholms slott.
Mariefreds ångbåtsstation. Dit ett riktigt ångtåg faktiskt går.
Ångtåget.
Interiör från kyrkan. Här var det lite mystiskt faktiskt för det satt en kille och åt spagetti ur en lunchlåda på en av bänkraderna.

Dags för slottsbesök! Gripsholms slott är alltså stort! Förutom Vasavåningarna så finns det en hel del från Gustav III:s tid. 1700-talet är inte riktigt min favoritepok. Rummen är visserligen fina, men tydligen imponeras jag mer av salarna med 5-6 meter högt tak.
Borggården till Gripsholms slott.
Slottet har en stor porträttsamling som går någorlunda kronologiskt. I första rummet möts besökaren av Vasaätten. Här kungarna Erik XIV, Johan III och Sigismund.
Givetvis är mycket i slottet senare tillbyggen och rekonstruktioner. Men detta rummet ska i princip vara original från 1500-talet!
Gustav III:s teater.
Och slutligen till det här lejonet som tidigare påståtts varit en gåva till kung Fredrik I från Alger (något Dick Harrison nystat i och problematiserat) men vars historia är ett stort mysterium!  Lejonet figurerar bland annat i ett avsnitt av tv-serien Anders och Måns:

Det ju så märkligt uppstoppat att man verkligen undrar ifall personen som utförde jobbet sett ett lejon någonsin. Eller ifall den möjligen inspirerats av en gobeläng som hänger i slottet. Vad tror ni?
För den som vill se fler och bättre bilder är en titt på Emblas blogginlägg om Mariefred och slottet att rekommendera.

lördag 29 juli 2017

Gamla Uppsala

Några bilder från en liten utflykt till Gamla Uppsala för ett litet tag sedan.
Välkommen till Fylke - förlåt - Gamla Uppsala (som hette Uppsala förr medan nuvarande Uppsala hette Östra Aros).
Gamla Uppsala kyrka.
Interiörbild från kyrkan.
Några av byggnaderna på området Disagården, ett museiområde med hitflyttade byggnader.
De gamla "kungagravarna" uppifrån. Högarna innehåller ett stort mysterium: vem är det egentligen som är begravd här?

fredag 28 juli 2017

Användarvänliga myndigheter

Alltså, Arbetsförmedlingens hemsida. Förutom att den inte alltid är logisk så tycks den förändras hela tiden. Den får nytt utseende gång på gång. Och Platsbanken tycks bli gradvis sämre. Numera kan jag inte längre se vilka annonser jag tidigare varit inne på (tidigare blev länkarna en annan färg) och så fort jag trycker på att visa fler tjänster i mina sökprofiler behöver jag därefter ladda om sidan och göra några extratryck för att kunna se annonser i andra sökprofiler. Samma problem i olika webbläsare. Därtill får jag ständigt frågan om att svara på en enkät. Enkäten innehåller mest frågor på hur nöjd jag är med sidan men ger mig inte möjlighet att påpeka vad jag vill ha ändrat.

Vill de ens att jag ska kunna söka jobb på deras sida?

End of rant.

onsdag 26 juli 2017

Tandtråd eller tandborstning först?

Idag köpte jag en ny tandborste och fick mig ett mysterium på köpet. Jag trodde - eftersom det är så som de tandläkare jag gått hos gör - att tandtråd ska användas efter tandborstningen. Tandborstföretaget verkar argumentera för det motsatta. 1. Tandtråd. 2. Tandborstning. 3. Skölj.
Munhygiensordning enligt tandborstförpackningen: Floss - Brush - Rinse (tandtråd, tandbosrsning, sköljning).
Hur gör ni? Och spelar ordningen någon roll?

måndag 17 juli 2017

Varför nedsläckt kabin?

Flygplan i dagsljus.
En mysterium jag länge grubblat på är varför kabinen i flygplanen ska släckas ner vid start och landning när det är mörkt ute. Jag har för mig att åtminstone någon flygvärdinna sagt att det är en regel, eller åtminstone "standard procedure", men det måste ju finnas en anledning bakom. Är det för att det inte ska se ut som en raket - alternativt komet - på himmelen? För att spara bränsle? För att skapa en behaglig stämning? En mystisk ritual för flygbesättningen?