Att äta burgare med händer eller bestick?

Hamburgermåltid med bestick.
 Igår var jag och såg filmen Amatörerna, en härlig film om småstadsliv, perspektiv på tillvaron och behovet att stimulera kreativitet hos de yngre. Innan filmen gick jag och sällskapet för att äta en bit mat. Det blev burgare. Halloumiburgare för mig och burgare på högrev för den andre. Båda med en pinne i mitten för att hålla ihop paketet. Jag plockade min burgare med händerna och tog ett bett. Därefter ser jag att sällskapet tar kniv och gaffel för att förtära sin köttsemla. Varpå jag känner att det inte känns bra att äta med händerna och tar bestick jag med.

Vi började samtala om när det är okej att äta med händerna och när det inte är det. Sällskapet tyckte att jag skulle blogga om det, så nu gör jag det. 

Våra funderingar gick i banorna för skillnader mellan olika restauranger. På en snabbmatsrestaurang eller gatukök känns det uppdukat för att det ska ätas med händerna. Oftast kommer matpaketet i papper och möjliggör intagandet. På en restaurang med bordsservering uppdukat med servetter och bestick så känns det inte lika okej. Om det inte är ett barn förstås. Mina fördomar säger att på en sportsbar/restaurang (där burgare tycks vara ett måste på menyn) så äter fler med händerna. Samtidigt tycks allt fler restauranger erbjuda burgare (lite som en trend som spritt sig till ställen som tidigare inte haft burgare på menyn), vilket borde göra den här "etikettfrågan" vanligt förekommande.

Det är intressant att jag ändrade mitt beteende för att mitt bordssällskap valde bestick. Som att jag betraktade mig själv som ohyfsad vid matbordet. Hade det varit hemma tror jag inte att jag hade ändrat mig, men här var det ute till allmän beskådan. Hur brukar ni äta era burgare? Och spelar metodvalet någon roll gällande när och var ni intar burgaren?

Kommentarer

Anders Pemer sa…
Jag har lärt mig - var det nu var någonstans - att burgare äter man alltid som man äter burgare. På en vanlig restaurang får man visserligen bestick, men en hamburgare är ju inte gjord för att sitta och skäras upp och ätas med bestick. Jag har aldrig fått några chockerade blickar av mitt sällskap eller av andra gäster, eller fått bannor av personal - och oftast säger inte jag någonting heller, för den som vill äta med bestick måste väl ändå få göra det också. Men personligen tycker jag det känns... ja, lite tillgjort, kanske.